Tisdag 12 februari - Nu är de här!
En sån storm av blandade känslor...
Vi har fått tillökning!!! 7 pigga bebisar snuttar förnöjt hos stolta mamma medans pappa kikar nyfiket på från första parkett uppifrån fönsterbrädan ovanför bolådan. Han har till och med varit framme och nosat och pussat lite på dem! 
Jag är så OTROLIGT stolt och lycklig och orolig och omskakad och GLAD!! Har inte sansat mig nog att ta bilder ännu men ska göra det, vad är väl Cheesericas-bebisar utan bilder?? 
Jag har precis börjat på ett nytt jobb efter en tids arbetslöshet. Att stanna hemma för att bevaka förlossning gick inte att förhandla sig till utan det var tacka ja till jobbet eller fortsätta vara arbetslös som gällde. Istället fixade jag så att en UNDERBART snäll vän kunde kattvakta Dimma åt mig hela dagarna medans jag var på jobbet. Jag hade alltså hela veckan täckt så inte Dimma skulle behöva föda ensam, enda kruxet var att just idag mellan kl. 16-18 så skulle det bli en lucka. Eftersom det var dag 62 idag så tänkte jag att det vore väl maximal otur om hon skulle pricka in att föda just då.
Men vad tror ni kattuschlingen gör??? Här har hon sträng bevakning dygnet runt (med sömnlös matte flera nätter i rad) och så passar hon på under de två enda timmar hon är ensam på hela veckan! 
När min vän gick kl. 16 var allt lugnt, när jag kommer hem kl. 18 är allt över och hon har tvättat 7 kattungar rena och torra??? Helt jäkla otroligt!
Dimma är världens underbaraste mamma, det finns inte ord för hur mycket jag älskar henne! Nu ska jag återigen in till bolådan och klappa henne på magen och berätta för henne hur mycket jag tycker om henne.
