Ja ibland undrar man lite över världen egentligen. Det har ju varit ganska sÃ¥ ruskigt och halt och kallt de senaste veckorna, men ingen snö att tala om. Stundtals riktiga vÃ¥rkänslor faktiskt, och jag har konstaterat att det deprimerande nog är dags att börja knapra allergitabletter igen – pollensäsongen är igÃ¥ng! 🙁

Men plötsligt har vi fått MASSOR av snö igen, helt underbart! Visserligen riktigt tung, kompakt blötsnö, men den har legat kvar på träden i alla fall så det har varit så vackert. Jag trodde jag skulle missa den den här gången också, men eftersom jag hade en ledig dag idag så passade jag på att gå ut och njuta lite av vårt snölandskap. Förmodligen är det väl sista gången för i år, slask får vi nog se mer av men inte sånt här!

Är det inte lite av ett konstverk?

Eftersom man ju inte kan gÃ¥ ut ensam i skogen sÃ¥ bestämde jag mig för att ta med mig Cirrus. Han och Minolta är fortfarande kvar här hemma hos mig, egentligen skulle de bara vara här nÃ¥gon dag tills utställningen var över, men jag har väldigt svÃ¥rt att lämna dem ifrÃ¥n mig igen… 🙂 Cirrus tyckte nog det var spännande ute, han har ju päls nog att isolera mot kylan i alla fall! Djup snö att pulsa i…

Och  mycket spännande att titta på!

Min vackra vackra Cirrus!!! 🙂 Jag kan inte annat än förtrollas av denna fantastiska färg!

Fina vinterkatten…

Efter promenaden blev det pälsvÃ¥rd till Cirrus stora förtret… Snön hade bildat rastaflätor under magen pÃ¥ honom, stackaren! Men vi lyckades lösa ut dem och sedan glömdes det snabbt bort, nÃ¥gon timme senare hoppade han upp i mitt knä och goooosade och spann som en liten traktor. Tänk vad rörd man kan bli av ens älsklingar!

För att inte Dimma skulle bli alltför ledsen över att bli lämnad ensam hemma så fick hon en alldeles egen promenad efter Cirrus. Hon springer till dörren så fort jag tag fram kopplet, så hon blev lite ledsen när jag tog med mig fel katt första gången. Såhär duktigt går min sötaste Dimma i koppel!

Men en av Dimmas favoritsysselsättningar pÃ¥ promenader är att jama, och jama, och jama. Jag vet inte riktigt vem hon pratar med och hon gör det inte för att hon lider – hon vill väl bara att världen ska veta var hon är! 🙂

Mjau mjau…

MJAU!

Vad sa du matte, som man ropar i skogen..?

Ut i djupsnön tog vi oss också, Dimma har inte lika mycket päls så inga rastaflätor här inte!

Mjau mjau mjau… Är vi framme snart?

Kolla in de här vita sakerna som fastnar i min päls…

Ok, gissa tre gånger. Vilket djur har gått här..?

En liten katt som tröttnat pÃ¥ att pulsa och som sökte sig till en plats där man KANSKE skulle fÃ¥ slippa det kalla vita hela vägen upp till magen. 😉 PÃ¥ utkik uppepÃ¥ en liten bergsknalle.

BURR matte!!! Nu börjar det faktiskt bli kallt här. Jag glömde vinterpälsen hemma!

*FLOFF* Ett stort sjok snö trillar ner från ett träd bredvid oss. Hjäääälp, nu är det dags att gå hem!

Jag blir ju alldeles full de där vita prickarna som faller.

Och törstig blir man också av dem!

Hej då hälsar Dimma och matte!