Vilket maraton! Har jobbat 60 timmar högtempo pÃ¥ fem dagar, och nu känns det i kroppen. De senaste fem dagarna har jag gÃ¥tt upp kl. 4 för att hinna till jobbet innan kl. 6.30. Jag kommer hem 19.30-20, och vid den tiden är det i princip enbart att gÃ¥ och lägga sig sÃ¥ fort som möjligt som gäller. Det har varit fullt upp pÃ¥ jobbet, vilket innebär att det händer saker precis hela tiden. Telefonsamtal precis hela tiden, fem olika dataskärmar att följa pÃ¥ skrivbordet och sÃ¥ hÃ¥lla koll pÃ¥ vad kollegorna gör. Det bästa är att trots att jag jobbar 12-timmarspass sÃ¥ känns det som att dagarna flyger förbi, jobbet är väldigt varierat och utmanande och eftersom jag jobbar pÃ¥ ett bevakningsföretag sÃ¥ gäller det att aldrig nÃ¥gonsin tappa koncentrationen och göra nÃ¥gra misstag. Hjälp! Jag ställer fortfarande mycket frÃ¥gor men man lär sig mer och mer varje dag. Faktiskt trivs jag väldigt bra trots det höga tempot och lÃ¥nga arbetspass – det gör en sÃ¥n enorm skillnad att ha trevliga kollegor och en skön sammanhÃ¥llning!

IgÃ¥r frÃ¥gade min jobbarkompis Linda om jag hade lust att hänga med ner till gymmet efter jobbet idag, eftersom det finns ett fullt utrustat gym där som alla anställda fÃ¥r använda gratis. Linda tränar varje dag vi jobbar, och jag som ännu inte fÃ¥tt ändan ur vagnen och börjat träna kunde ju inte säga nej – jag hade inte ens nÃ¥gon vettig ursäkt. 🙂 SÃ¥ idag har jag premiärtränat! Linda visade mig runt bland alla maskiner och vi provade pÃ¥ lite av varje. Där fanns bland annat väldigt sköna roddmaskiner med vatten som motstÃ¥nd, sÃ¥ det lät till och med som att man var ute pÃ¥ en sjö och rodde – fascinerande! Jag är verkligen en riktig amatör pÃ¥ det här med gym och maskiner, jag ger mig ju vanligtvis ut i skogen de gÃ¥nger jag försöker komma igÃ¥ng och träna. Nu i vintertider är det ju dock inte särskilt lockande sÃ¥ jag fÃ¥r se hur detta gÃ¥r. Jag är Ã¥tminstone HELT slut! Jag vet en som verkligen inte kommer ha nÃ¥got problem att somna när jag väl kryper ner i sängen… 🙂

Dimma och Leica har fÃ¥tt bo hemma hos mamma och pappa sedan i lördags, eftersom jag inte har hjärta att lämna dem ensam här hemma sÃ¥ länge nu när jag jobbat mÃ¥nga dagar i rad. Där har de ju sällskap av bÃ¥de Minolta och Cirrus och sÃ¥ hela min familj ocksÃ¥ förstÃ¥s (mamma, pappa och mina tvÃ¥ yngre bröder John och Eric). Jag har pratat med mamma nästan varje dag och fÃ¥tt rapporter om vad de hittar pÃ¥ och hur de mÃ¥r. Jag vet ju att de har det väldigt bra därm men det blir VÄLDIGT tomt här hemma utan en Dimma pÃ¥ hallmattan när jag öppnar dörren, och utan en Leica i sängen när jag somnar. I helgen ska jag lÃ¥na ut min lägenhet till Eric och hans flickvän som är pÃ¥ besök, sÃ¥ dÃ¥ kommer jag sova hemma hos mamma och pappa och katterna istället. Eftersom jag jobbar hela helgen ocksÃ¥ sÃ¥ känns det lika bra sÃ¥ blir alla glada och nöjda. 🙂

Nej, inga bilder i bloggen idag tyvärr, jag är ledsen. 🙁 Bara lite babbel. Men nu är det hög tid att stupa i säng, nu har ögonlocken väldigt svÃ¥rt att hÃ¥lla sig uppe…