Ja här har det hänt grejer… Jag vaknade vid 6-tiden imorse av underliga ljud frÃ¥n hallen, som om en katt rullade runt där. Hjärtat for upp i halsgropen, tänk om de parat sig! Men sen kom jag pÃ¥ att jag lagt en kattmyntarÃ¥tta precis där och slog de tankarna ur huvudet, det var säkert ingen parning och jag behövde sova lite till. Efter lite funderande somnade jag om.

Lite senare när jag gick upp så var katterna väldigt glada att se mig! Stryk runt benen och smörande för fullt. Jag hällde upp lite mat till dem (det är Simbas mat som hans gulliga matte skickat med honom, men Mozzarella anser att den är HENNES!) och Mozzarella blev så överlycklig att hon inte ens brydde sig om att hon åt från samma fat som Simba! :-O Simba tackade inte nej. O:-) Det var inte förrän en lång stund senare som Mozzarella insåg sitt misstag och fräste lite, men likväl fortsatte de äta. Hihi!

Något roligare än så hände dock inte på morgonen och Mozzarella visade lika lite intresse för kattungetillverkning. Jag var tvungen att lämna katterna ensamma hemma idag då jag skulle iväg till Västerås och pyssla med nästa nummer av Trasdockan (Ragdollklubbens tidning) tillsammans med Sara. Eftersom katterna var så lugna med varandra så var jag inte så orolig, men det känns ju alltid jobbigt att inte ha full koll på allt.

Efter en mycket trevlig dag i VästerÃ¥s (de har massor av SNÖ där, och tÃ¥gresan var skön!) sÃ¥ kom jag hem och undrade nyfiket vad som hänt under dagen. Nu kan ju tyvärr inte katter tala, men man brukar ju fÃ¥ lite vibbar iaf. En massa fanns pÃ¥ handduken pÃ¥ golvet som lÃ¥g där i brist pÃ¥ rentvättad matta. Av erfarenhet sÃ¥ vet jag att mattor är väldigt uppskattade när det är dags för kattparning, de är väldigt rullvänliga och ger lite fäste… O:-) Hursomhelst sÃ¥ tänkte jag lite förhoppningsfullt att det kanske hänt nÃ¥got där. Men Mozzarella var lika avvisande som tidigare, hon lät varken mig eller Simba komma i närheten av hennes bakdel.

Jag satt länge med dem ute i köket och försökte fÃ¥ Mozzarella pÃ¥ bättre tankar, men utan resultat. Hon var INTE intresserad. Jag började sÃ¥ smÃ¥tt ge upp hoppet om att det skulle bli nÃ¥gon parning här. Att de blivit lite mer polare var tydligt, de till och med nospussas ibland (vilket jag tyvärr inte fÃ¥ngat pÃ¥ bild ännu) och ibland slÃ¥r det slint i Mozzarellas huvud och hon gÃ¥r och stryker sig mot honom för att hon är sÃ¥ glad att se mig. Hm? Knäppkatt. 😉

SÃ¥ fort Simba närmat sig hennes bakre delar sÃ¥ har hon dock fäktat hej vilt omkring sig. Som tur är ger han inte upp för det, en riktig hjälte är han! Jag blir bara mer och mer imponerad av hans temperament, det skulle inte gÃ¥ att önska sig mer hos en hane! Han är cool, gosig, lekfull, genomsnäll och en riktig gentleman! Dessutom strilar han inte heller utan gÃ¥r sÃ¥ snällt i lÃ¥dan – jag har tvÃ¥ stycken pÃ¥ olika platser Ã¥t dem för säkerhets skull. Och även mot mig är han hur go som helst, jag kan klia honom pÃ¥ magen när han ligger och vräker sig med magen i vädret, eller lyfta upp honom utan att han säger ett knyst, trots att hormonerna mÃ¥ste storma inom honom. Och sÃ¥ tolerant han är mot tvetydiga Mozzarella!

Såhär snällt och fridfullt ser det ut ibland. Ser de inte lite skyldiga ut?

Näääää! säger Mozzarella, inget sånt här inte.

Vi bara… filosoferar. SÃ¥desÃ¥.

*mutter mutter mutter*

För att vara sÃ¥ dÃ¥ligt ljus i köket blev bilderna faktiskt rätt sÃ¥ bra! Jag använder min blixt förstÃ¥s. PÃ¥ den här bilden blev färgerna dock lite konstiga, Mozzarella har tyvärr inte sÃ¥där fina blÃ¥ ögon men hon är söt ändÃ¥. 🙂

Och Simba är bara för vacker! Det har gÃ¥tt sÃ¥ bra för honom pÃ¥ utställningarna förra Ã¥ret ocksÃ¥, sÃ¥ han har bÃ¥de blivit Ã…rets BIV RAG n i Sverak och Bästa Vuxna Hane samt Bästa Ungdjur i Ragdollklubben Ã¥r 2008! Jätteroligt verkligen, men jag tyckte han var superfin redan innan! 🙂 Hoppas han ger lika fina kattungar!

Mozzarella är inte riktigt lika snygg för tillfället utan päls, men hon är den sötaste lilla kattdam man kan tänka sig, så jättefeminin! Titta bara här!

Simba använder sig flitigt av det uttrÃ¥kade kroppssprÃ¥ket för att skapa intresse…

Men egentligen är han på helspänn och studerar varenda rörelse som prinsessan gör. Gulleplutt!

Efter någon timmes kattgull så gick jag och satte mig vid datorn en stund och deppade för att ingenting hände och för att jag förmodligen skulle få skicka hem båda katterna igen utan att de ens varit i närheten av att para. Helt plötsligt hör jag ett mycket suspekt ljud ifrån köket och smyger mig fram till glasdörren för att kika in i köket. Och vad ser jag där??? Jo, en Simba som biter Mozzarella i nackskinnet och sedan snabbt hoppar bort, varpå Mozzarella rullar runt som en tok på golvet och slickar sig i baken. Vilken chock!! Ett sånt lurendrejeri, jag hade verkligen ingen aning och blir helt chockad! :-O Men inte mig emot, sådana chocker får jag gärna!

Jag sprang direkt tillbaks till skrivbordet och telefonen och plitade ihop tre sms med hjärtat bankande i halsgropen, ett till Anna (Simbas ägare), ett till Therese (Simbas fodervärd) och ett till Alexandra (Mozzarellas fodervärd). Och inte nog med det, sen dess sÃ¥ har jag sett 5 eller 6 till helt klart lyckade parningar bakom glasdörren!!! 🙂 *hoppar och skuttar av lycka* Jag lyckades smyga mig fram med kameran för att dokumentera… Pryda kan kolla pÃ¥ denna bild, tagen i myspysbelysning genom glasdörren, men bör nog kanske skippa nästa… 😉

Nu tillverkar vi smÃ¥ostar pÃ¥ hemmaplan, jippie! 🙂