Idag har det varit ännu en mysig dag i stallet! Jag träffade Malin och Jill ute i stallet kl. 11 för att fotografera när Malin och Bella skulle löshoppa Gná och Lykta. Jill hade med sig en tokig men mycket söt liten vovve, Blida!
Vi hjälptes åt att bygga upp löshoppningsbanan (nåja, Malin byggde mest och jag försökte hjälpa till) och det blev en riktigt fin liten bana med tanke på skicket på hindermaterialet. Hursomhelst funkade arrangemanget jättebra! Först ut var Gná och Lykta.
De var jätteduktiga och hoppade väldigt snyggt båda två!
…även om Gná lyckades hamna i en lite besvärlig situation när hon pÃ¥ nÃ¥got sätt försökte kliva igenom hindret innan hon upptäckte att det kanske var lite för högt för det.
Lykta var överlycklig över att få springa fooooort (även om gångarterna kanske inte var direkt rena hela tiden) och tog i så hon nästan sprack i hoppningen.
Look! No legs!
För mig som är lite färgnörd så måste jag ju ta och påpeka att Lykta är bukskäck, en färg som är mycket ovanlig på islandshästar i Sverige. Många tycker de ser läskiga ut med sina vita ansikten men jag har sett så många fina bukskäckar på bild så jag kanske börjar vänja mig. Jag tycker det är rätt charmigt med den rosa mulen och blåa ögonen!
När Gná och Lykta hoppat klart så passade vi på att även ta ut Kengan och Malins träningshäst Fákur. Med en så bra löshoppningsbana så måste man ju utnyttja den. Kengan är en riktig klippa och visade söta Fákur hur man skulle göra. Man ska HOPPA över de här!
Hon är så söt, glad över att få springa så fort hon vill och öronen spetsade rakt fram över hindren!
Även Fákur hängde snabbt på, och en så stor kille som han kunde nästan kliva över hindren!
Och på högre höjder kunde Kengan hoppa väldigt fint hon med!
Och sÃ¥ det bästa Kengan vet… Springa springa springa!!
HallÃ¥ där kompis… Vad gör du där i mitten?
Får avsluta bildserien med en söt porträttbild på Fákur också.
Efter lite hoppning som uppvärmning tog Malin och jag en tur ut på Kengan och Tindra tillsammans. Det hade slutat blåsa så vädret var helt plötsligt väldigt hösthärligt, trots att det börjar bli rätt lerigt och kalt i träden nu när löven blåst bort. Vi bytte häst halvvägs så jag fick prova på Tindra också vilket var jättekul och lärorikt! Verkligen en helt annan häst än Kengan och hon kändes riktigt stor att rida. Och när man är van vid Kengans vansinnesgalopp så var det med ett stort leende på läpparna som jag flög fram på Tindras rygg i bärig och fullt kontrollerad galopp!
Jag följde sedan med Malin hem för att föra över lite bilder till hennes dator, och sedan följde jag med henne och Pelle och åt middag på Viking i Handen. Jättegod pasta carbonara blev det på rekommendation från Malin och Pelle, och jag blev inte besviken. Det var lite trassligt att ta sig hem sedan eftersom det var fullt kaos i pendeltågstrafiken (mitt tåg skulle gått 17.13 men kom inte förrän 17.58) så det var skönt att komma hem in i värmen sedan.
Katterna blev glada över att få matte tillbaks och vi har ägnat kvällen åt att mysa ordentligt. Dimma har börjat fälla en del igen och även Leica börjar så smått tappa kattungepälsen nu, så jag tänkte det var dags för lite pälsvård, dvs lite vattenspruta och kamning för att få bort lösa hårstrån. Dimma älskar att bli kammad och njöt i fulla drag, fastän hon inte alls gillar att få svansen kammad. Sedan placerade hon sig på sin favoritplats och har legat där och myst i några timmar nu.
Leica förstår ännu inte riktigt poängen med kammar och ville mest bara busa. Hon fäller inte alls särskilt mycket ännu så jag kammar henne mest för tränings skull, men hon blev faktiskt ännu finare efter sin kamning. Sen fick hon busa lite efteråt för att bli vän med kammen igen efter att jag varit en elak matte och borstat svansen.
Samlade ihop pälsen som jag kammat bort frÃ¥n katterna och det blev en mycket söt liten pälsboll som jag formade till ett litet hjärta, ungefär 3×3 cm stort. Det ska definitivt sparas!
Nu är det dags att ta med sig Leica och krypa ner i sängen. Inatt får man ju sova en timme extra, mycket uppskattat för en morgontrötting som jag!
Lämna ett svar