Vissa kattungar är det verkligen svÃ¥rare att släppa än andra… Av nÃ¥gon outgrundlig anledning blev det Scilla som blev kvar längst av kattungarna i VÃ¥rkullen, och i kombination med att hon hela tiden varit min favorit sÃ¥ blev det verkligen jobbigt pÃ¥ slutet. Visst fäster man sig mer eller mindre vid alla kattungar, men när det rätta hemmet dyker upp brukar det aldrig vara speciellt svÃ¥rt att släppa dem ifrÃ¥n sig – de kommer ju fÃ¥ det bättre hos en egen familj än hos mig allihop! Att lÃ¥ta Scilla flytta var dock det värsta jag varit med om hittills – min ÄLSKADE Scillalilla!

Scilla har nu flyttat hem till sin nya matte Petra hela långa vägen ner till Uddevalla, och så fort Petra klev innanför dörren här hemma så kändes det mycket bättre. Jag är övertygad om att hon kommer få ett fantastiskt bra hem där så jag är inte alls orolig för hennes skull, och jag ser fram emot att få höra hur det går för henne. Men det hindrar inte att det känns otroligt jobbigt att veta att hon aldrig mer kommer sova i min säng, aldrig mer kuttra fram sin speciella hälsning när jag pratar med henne, aldrig få lyfta upp henne i famnen och gosa med en spinnande silkesmjuk slapp dunboll, och aldrig mer få kalla henne MIN! Ja, sådant är livet för en uppfödare och för första gången kan jag förstå varför vissa uppfödare gråter när deras kattungar flyttar hemifrån.

Jag försökte skriva det här inlägget igår men det gjorde för ont i hjärtat. Idag känns det lite bättre så här kommer den sista bildbomben på Scilla, min goseboll.

Spanar på hösten från balkongen tillsammans med mormor Dimma.

Det är inte lätt att fotografera en kattunge som ligger och myser i knät, men jag blev ju i alla fall tvungen att försöka när hon var så söt!

Mmmmm klia!!

Va? Slutade du klia nu??

Matteeeee… Klia mig sa jag ju!

*suck* Nähä. Inget mer kliande här alltså.

Får väl bara ligga här och se söt ut istället då.

Nä, nu får det vara nog. Inget kliande, inget knäliggande. Får bli på golvet under palmen istället.

Eller i soffan. Myyyyys!

Ã…h en pinne man kan leka med, toppen!

Ge mig leksaken nu!

Vackra Scilla med en hypnotiserande blick!

Sen kommer ett helt gäng bilder bara för att hon är så himla söt och go! Ögonfärgen blir bara bättre och bättre, och en massa fluffpäls har hon.

Visst är jag väl den sötaste lilla prinsessan?

Så Petra, jag hoppas verkligen du och Scilla får det underbart bra tillsammans! Njut av min gosboll och älska henne som det bara går att älska just henne. Hej då Scilla, du har varit den goaste, slappaste, busigaste och mest speciella kattunge jag haft äran att få se växa upp. Önskar jag kunde borra in min näsa i din mjuka päls och bara andas in ditt väsen. Lycka till i livet tillsammans med din nya matte, min älskade vän!