Sakta men säkert gÃ¥r det framÃ¥t… Tussilago är en riktigt kaxig liten dam men väldigt osäker, hon vet inte riktigt om hon ska morra och fräsa eller springa och gömma sig sÃ¥ fort det blir en konflikt. Dimma fortsätter att vara precis lika lugn som tidigare, jag är sÃ¥ imponerad! Älskade Dimma. Leica är busig, nyfiken, kaxig och ynklig, sÃ¥ hon och Tussi brukar sitta och morra osäkert Ã¥t varandra och blänga och blänga, men mer än sÃ¥ blir det inte.

Denna vecka har varit en sÃ¥n där riktig helvetesvecka när allt bara kommer pÃ¥ en gÃ¥ng. Massor av jobb och sÃ¥ ridklubben som har KM pÃ¥ söndag, vilket blivit ett helt ENORMT projekt. 91 startande, och jag och Sussi ska ro runt sekretariatet… Hjälp!! Jag fÃ¥r panik bara jag tänker pÃ¥ det och det känns inte som att jag har koll pÃ¥ nÃ¥gonting. Jag ska fortsätta förtränga det fram tills lördag kväll eller helst söndag morgon, ingen idé att oroa sig i förväg. Förutom det och allt annat med katterna osv sÃ¥ har jag tokjobbat hela helgen och mÃ¥ndagen för att bli klar med Fors GÃ¥rds nya hemsida. Jag la upp den i mÃ¥ndags – ÄNTLIGEN – och som tur är verkar den fungera som den ska än sÃ¥ länge. Jag hoppas det kommer innebära mindre jobb för mig i förlängningen.

Nu har jag ocksÃ¥ satt igÃ¥ng med nÃ¥got jag borde gjort för länge sedan. Ja, flera Ã¥r sedan till och med. Nu ska det äntligen bli gjort, mitt uppsatsskrivande, och hur mycket jag än kommer behöva grÃ¥ta över det sÃ¥ SKA jag vara klar till sommaren. Jag har pratat med studievägledaren och slängt iväg ett par mail som jag hoppas ska leda nÃ¥gonstans, samt börjat läsa pÃ¥ kring uppsatsskrivandet och strukturera upp vilka delar jag gjort och vad jag inte gjort. Snälla hÃ¥ll tummarna för mig och att jag verkligen orkar slutföra detta nu! Det är verkligen ett stort Ã¥ngestmoment som jag bara mÃ¥ste fÃ¥ bort ur mitt liv en gÃ¥ng för alla…

Detta innebär att jag kommer behöva avsäga mig sÃ¥ mycket det bara gÃ¥r av allt annat, och jag hoppas framför allt att nÃ¥gon annan kommer kunna ta över jobbet med Ragdollklubbens klubbtidning Trasdockan fram tills dess. Om det är nÃ¥gon som läser detta och som skulle kunna vara intresserad av att hjälpa till (sÃ¥ mycket eller lite man vill, fullt ansvar eller bara lite bidrag) med klubbtidningen, sÃ¥ snälla kontakta mig via mail! Det vore GULD värt, och det är toppenkul och väldigt lärorikt! Det finns säkert mÃ¥nga där ute som kanske drömt om att fÃ¥ tillverka en egen tidning, och det här är en väldigt bra chans att fÃ¥ utlopp för sin kreativitet under ordnade förhÃ¥llanden. 🙂

SÃ¥ sist lite bilder förstÃ¥s… Jag är dÃ¥lig pÃ¥ att blanda bilder och text sÃ¥ ni fÃ¥r ursäkta! Gosetussi…

Matte säger att jag har ett snett öra, men det är bara för att jag ska höra monstren när de smyger sig på mig.

Titta, jag kan ha raka öron också, sådeså.

Här ligger en intet ont anande Tussi och sover djupt på mattes viktiga kattpapper.

Vad kommer här dÃ¥ om inte…

…en väldigt nyfiken Dimma som undrar om pälsbollen förstÃ¥tt att mormor Dimma är en sÃ¥dan som tar hand om smÃ¥ rädda bebisar och pussar dem sÃ¥ snällt…

MORR!!!….Neeeehe, det var kanske inte sÃ¥ poppis nej.

Nej nej matte, jag gjorde ingenting. Absolut ingenting!

Får man aldrig sova ifred på det här stället? *suck*

Natti natti från ostfamiljen!